Resan till Marsala var låång. Varierande vägar och framåt eftermiddagen anlände vi till en fantastisk lägenhet. Verkligen TIP TOP och med en stor terrass. Fast vad hjälper det när det plötsligt slår om i vädret och vindarna går mot storm. Hela möblemanget flög iväg och till viss del gick sönder. Vi gjorde en rejäl runda första kvällen och kikade runt. Fixade hamburgare hemma i lägenheten. Lättsövda den kvällen.

På måndagen fick vi ett hyfsat bra väder med mycket vind. Gjorde ett och annat nedslag på café och vinbarer – det var ju läge att prova olika Marsala-viner – både vita och röda. Stor skillnad i sötma och eftersmak.

Äntligen hittade vi en perfekt restaurang med superfint kött och under tiden vi åt kom det en riktig regnskur. Tror att alla som bor här tyckte om det – kanske inte vi.

Tisdagsmorgonen packade vi bilen igen och åkte till Trapani – stannade längs vägen och kikade på saltutvinning längs kusten.      

NU KOM REGNET och det höll i sig – vi räddade oss in på ett litet café i Trapani innan det var dags att köra upp för de branta och slingrande vägarna mot bergets topp och staden ERICE. Någon utsikt fick vi inte, regnet stod som spön i backen och vi befann oss i dimma och moln. Såg knappt mer än några meter.    

Hyresvärden informerade oss om att det bor ca 100 personer här under vinterhalvåret och ca 1000 under sommaren – för att inte tala om alla turister. I den här lilla staden finns det ca 100 kyrkor! Mer eller mindre stängda pga reparationer. I Erice blåser det ca 300 av årets dagar. Jag tror vi har valt några av de mest vindpinade dagarna. Påklädda med nästan allt vi har med oss för det är KALLT och blåser 19 sekundmeter högst uppe på berget. Men vi har vandrat runt på dessa kullerstensgator och passat på att besöka många kyrkor för att få lite lä. Idag har vi haft sol och uppehållsväder – men fy så blåsigt och kallt.

Ikväll blir det restaurangbesök bara något kvarter bort och imorgon åker vi vidare mot Palermo.            

Vi tog ett enhälligt beslut att göra Syrakusa med buss och stanna där vi tycker det ser bra ut. Sagt o gjort iväg till fots mot biljettförsäljning och busshållplatsen en bit bort. Vi fick lite väntetid innan första turen skulle börja. Så när bussen kom plockade vi fram våra biljetter och steg ombord. Den här dagen är det Janne som har ansvar för ryggan….

Turen började och vi satt och lyssnade i våra hörlurar – tills plötsligt Janne säger – var f..n är ryggsäcken??!! Det var min ryggsäck med den stora kameran, min mobil med körkort och alla andra kort och lite vatten mm.

Janne fick göra en egen HOP OFF och snabbt återvända till utgångspunkten. Vi andra åkte rundan färdigt och fick via mobilen veta att ryggsäcken stod kvar där den lämnats. SKULLE vilja säga att det kändes HIMLA skönt. Nu bär jag även fortsättningsvis min ryggsäck.

Sen det blev vandring i den gamla delen Ortigia ut mot udden och vi hade riktigt varmt och skönt. Redan för många år sedan fanns det personer som inte hade huvudet på skaft.

Kvällens mat var ingen succe – det italienska köket hade nog tagit semester…

Packade och förberedde avfärd mot Marsala – en resa på mellan 35-40 mil.

En tidig start och så körde vi längs kusten till Avola och därefter till Nota. En fin gammal stad med barockstil. Det var svårt att hitta en parkeringsplats centralt så vi fick en rätt ordentlig backe upp till centrum. Efterlängtad kaffepaus och sen en rundvandring längs de gamla fina gatorna.

Vårt huvudmål var besök på vingården Zissola Azinda Vinicola med vinmärket Mazzei som finns på Systembolaget. Gården har förvandlats från ett tidigare lantbruk till en vingård. Egentligen stängt för lunch när vi styrde in på gårdsplanen. Vi möttes av en Erica (Master of Wine) och några hundar. När Ove berättat att vi kom från Sverige och hade avsatt dagen för detta så bestämde hon sg för att skippa lunchen och tog sig an oss. Först en visning och berättelse om hur vinet växer och att all bevattning ligger nergrävd i backen. Här har det inte regnat en droppe under vintern. Sen fick vi prova viner och småplock. Besöket tog 2 timmar – en ordinarie visning är tidsatt till 45 min. passade på att köpa med oss både viner och egentillverkad olivolja. Innan vi lämnade gården plockade vi med oss en del citroner. En riktigt lyckad dag.

Lördagen skulle vi åka Hop On – Hop Off – det återkommer jag till. En separat historia om man så säger..

Reste från Linköping i onsdags morse med 2 mellanlandningar innan vi anlände till Catania. Vi har hyrt oss en riktigt stor o mäktig bil – en Citroen C5 Aircross – och den åker vi skönt i men tar stor plats på alla parkeringar.

Första dagen vandrade vi runt på vår ö – Ortigia – ön som hänger ihop med Syrakusa genom 2 broar. En historisk upplevelse – det finns egentligen inget nytt här. Avslutade dagen på en  Trattoria Kristina – en pizzeria runt hörnet. Fast vem kom på att fylla en pizza med kokt ägg och gröna kokta ärtor?? Tveksam smakupplevelse. Och husets vin hade tagit slut – så vi fick ett gott flaskvin till samma pris.

Vi bor längst upp i ett gammalt hus (48 steg) som skulle ha både balkong och terrass. Jo det finns en liten vädringsbalkong (2 st) och en takterass som vi inte kommer att tillbringa tid på.

Alldeles intill vårt boende pågår det marknad varje dag från kl 7 på morgonen. Och som vanligt en massa saker som man inte behöver.

Måndagen gjorde vi en utflykt från vårt boende. Startade vår resa till ett kloster som heter Moni Agia Triada. Ett levande munkkloster där vi kunde gå runt och kika men inte ta kort på munkarna eller inne i deras byggnader. I källaren kunde man köpa olivoljor, tvålar, honung och jag vet inte allt plus att de sålde och erbjöd provsmakning av viner i en fantastisk fin miljö. Men eftersom vi hade bilen med oss och inte kunde ta med oss några flaskor hem så kikade vi bara. Halva området var under restauration. En av munkarna hade besök av en yngre grabb - undrar om det var ngn som ville bli munk....

Längs uppfartsvägen till klostret fanns många gamla olivträd och en riktigt stor och stolt eucalyptus, vilket framgår av bilden där Janne stöttar sig eller stammen.

Vi åkte över till den östra delen av halvön ner till Minoa - en riktig pärla. Hittills den bästa stranden och som synes knappt några badgäster där heller.

Idag har vi lämnat tillbaka bilen på flygplatsen för att slippa den hanteringen imorgon vid 5-tiden. Egentligen finns det ju ingen som kan ta emot den då och det känns skönare att lämna den och få klartecken på att allt är OK.

Längs småvägarna dyker det ofta upp små kyrkor eller kapell - idag tog vi oss tid att gå runt och fota lita.

Så nu på eftermiddagen har vi suttit vid och plaskat runt i poolen. Ensamma där också.

Nu återstår bara sista packningen och imorgon kl 05.00 hämtar taxin upp oss. Vi beräknas anlända i Sthlm runt lunch.

Sista kommentaren - vår resa på Kreta under 3 veckor har varit riktigt bra. Perfekt väder och lite i slutet på säsongen med mindre turister på alla ställen. Hit återvänder vi gärna igen.

Nu har vi då anlänt till vårt sista stopp på Kreta. Vi bor rätt fint med pool och terrass med utsikt över havet och solnedgång.

Efter avslutad lunch på restaurangen kom överraskningen in. Kokoskaka i honung, friterade ”ngt?” dränkta i Nutella och som seden är här – en liten flaska Raki.

Det är inte speciellt trångt på badstränderna här trots att det var lördag. Den här stranden ligger bara knappt en km bort.

Växtligheten runt huset är enorm – här finns det mängder av olivträd, apelsinträd, vinstockar och blommor. Kerstin plockade en av bara farten. Vi har inte provsmakat den ännu. Känns hård – får se.

Mycket kultur i den här staden! Jagat litteratur om den Grekiska mytologin till Wille. Vandrat och svettats på fortet som ligger ganska högt över staden.

Många små gator med olika platser att fika på eller slå sig ner och ta en drink eller käka gott.

Det har blivit rätt många steg varje dag. Inget bad här. Det sparar vi till det sista stället vi ska bo på. Idag har vi varit på marknad och handlat lite frukt. Jösses vad grönsaker o frukt folk köper här. Många damer dignar under alla sina kassar o plastpåsar fyllda av bönor, tomater, apelsiner och andra frukter.

Imorgon åker vi vidare igen. Vi har precis bokat in de sista 5 nätterna vid havet ganska nära flygplatsen i Chania – heter Villa Michalis och verkar riktigt bra. Där tror vi på bad och sol innan vi packar ihop och sätter på oss lite varmare kläder.

Sista dagen i Kalamaki skulle vi vara lite kulturella igen och samtidigt åka och handla i en Lidl affär.

Bara några km från vårt boende hade det byggts och raserats under mer än 4000 år. Alltså de började 2000 före kristus. Det är det näst största (efter Knossos) utgrävda palatset här på Kreta. Fast här har man inte restaurerat och byggt upp – utan det har fått vara som det hittats. Platsen och palatset heter Archaeologisal Site of Faistos. Varmt och vackert var det. Vi lyckades gå runt anläggningen innan det invaderades av 2 stora turistbussar med tyska äldre damer och herrar. Fiket på bergskanten var uppskattat – speciellt den färskpressade apelsinjuicen.

Så for vi iväg genom stora odlingslandskap och handlade innan det blev hemresa igen. Vi har vandrat runt lite i Kalamaki och kollat in olika frukter och även lite annorlunda boende. Här på Kreta finns det många ofärdiga och även fallfärdiga byggnader. Undrar om det någonsin blir helt OK.

Katter finns det överallt och de matas utomhus på flera ställen av godhjärtade personer. Katterna bor lite var som helst och kolla in de här sötnosarna – de låg och sov i en vält korg vid vägkanten.

Sista kvällen i Kalamaki blev det lite egen mat o vin på balkongen.

Idag startade vi resan från södra Kreta norröver på småvägar. Det var en sträcka på ca 7 mil och den tog över 3 timmar. Genomsnittsfarten kan ni ju själva räkna ut….. Visserligen stannade vi några gånger för att föreviga den fantastiska naturen samt en välförtjänt fikapaus.

Vårt nya place är på 96 kvm i Rethymnon – precis intill den gamla stadsdelen med privat parkering. Känns bra. Vi knäppte lite foton på vår första lilla promenad längs de trånga gränderna ner till hamnen och så fångade vi några myskänder på bild.